Recension: Ja jag har mens, hurså?

Handling: Mens. Duh. Men för att vara lite mer specifik: Allt du någonsin undrat – och inte undrat – om mens, varför det är så viktigt att prata om samt praktiska tips på hur du bland annat bemöter mens-douchebags och hur du kan få mens och PMS att kännas lite mindre jobbigt. Det och en hel del annat smått och gott kan du läsa om i denna bok.
 
Jag tyckte: Väldigt underhållande och lärorik bok. Exempelvis vet jag nu att mensvärk i själva verket är livmodern som får mjölksyra och att hormonnivåerna faktiskt är som lägst och jämnast under själva mensen och att humörsvängningarna istället beror på PMS. Clara Henry skriver också på ett mycket bra sätt och använder sig av mycket referenser, anekdoter, jämförelser och många utsvävningar vilket gör det väldigt underhållande att läsa.

Recension: Konsten att vara kvinna

Genre: Självbiografi och feministiskt manifest
 
Handling: Boken handlar om Caitlin Morans liv och börjar på hennes hemskt misslyckade trettonårsdag och tar oss vidare på en resa genom arbetsplatser, upptäckandet av feminismen, strippklubbar, festande med Lady Gaga, bröllop, aborter, moderskap med mera.
 
Jag tyckte: Det är en otroligt undehållande bok som fick mig att skratta högt flera gånger. Hon skriver på ett sådant underbart sätt där hon framför så mycket vettiga grejer och välgrundande tankar för att sedan runda av det hela med en rejäl dos av humor som pricken över i. Stundvis blev det dock lite svårt för mig att hänga med när hon drog paralleller till eller skämtande om nån brittisk (då hon är från Storbritanien) kändis eller tv-show som jag aldrig hört talas om. Det, och att språket var lite väl avancerat då och då, är väl de enda negativa invändningar jag har (som egentligen inte har med boken i sig att göra utan min egen okunnighet antar jag).
 
Annars så är boken väldigt personlig och ärlig och får en att fundera över hur man själv ställer sig till det hon skriver om. För jag håller inte med om precis allt hon skriver, men det är inget som på något sätt får mig att tycka mindre om henne eller boken. Utan det får som sagt bara igång min egen tankeverksamhet och jag älskar verkligen böcker som har den effekten att även när jag lagt ifrån mig boken så ligger den och mal nånstans i bakhuvudet.
 
Slutligt betyg: 4,5 av 5

Recension: Not That Kind Of Girl

Handling: Boken är en självbiografi och handlar alltså om Lena Dunhams liv, saker hon upplevt och lärt sig. I boken tar hon upp ämnen så som kärlek, vänskap, jobb och karriär, psykisk ohälsa, kroppskomplex och en hel del andra saker.
 
Jag tyckte: Till en början tyckte jag att boken var en aning rörig. Varje kapitel består nämligen utav ett gäng olika berättelser och jag upplevde att hon hoppade ganska mycket i tiden; i en text kunde hon vara 20 år medans i nästa var hon 8. Trots att det var markerat var en text slutade och en annan började så framgick det inte alltid tydligt nog i vilken tid vi befann oss och hur gammal hon var. Men detta blev betydligt bättre under bokens gång tycker jag och det var egentligen bara de första kapitlena jag upplevde som röriga.
 
Boken var i vilket fall som helst väldig intressant och underhållande att läsa. Jag tycker det är superintressant att läsa om andra människors liv och få en inblick i hur de uppfattar och ser på saker och ting. Jag gillar speciellt när författaren verkligen vågar vara personlig, bjuda på sig själv, dela med sig av pinsamma historier och redogöra för både snedsteg och framsteg, vilket jag verkligen känner att Dunham gör i sin bok.
 
Blandningen av både humor och allvar samt upp- och nedgångar gör att boken känns genuin. Hon skriver även väldigt bra och lyckades verkligen fånga mitt intresse, vilket resulterade i att boken tog slut snabbare än vad jag ville (antingen hade boken kunnat bestå av ett gäng sidor till eller så hade jag kunnat låta bli att sträckläsa - vet inte riktigt vem vi ska beskylla här...).
 
Boken som helhet var med andra ord väldigt bra. Med lite omstrukturering av bokens början bara, så hade jag varit helt nöjd.
 
Slutligt betyg: 4 av 5